Europadomstolens beslut i mål mot Sverige

Om Europadomstolen finner att det inte finns förutsättningar att pröva målet i sak så avvisar eller avskriver domstolen klagomålet.

De flesta klagomål som ges in till Europadomstolen avvisas eller avskrivs. Domstolen avvisar klagomålet om det inte rör en rättighet som skyddas av konventionen eller om klagomålet är uppenbart ogrundat. Därutöver kan domstolen avvisa ett klagomål exempelvis om klaganden inte har fört sin talan till högsta möjliga svenska instans eller därefter inte gett in klagomålet i tid till Europadomstolen (vilket normalt är 6 månader från beslut/dom). Domstolen kan avskriva ett klagomål exempelvis om klaganden återkallar klagomålet. När domstolen avvisar eller avskriver ett klagomål så sker det vanligtvis genom ett beslut. Beslutet kan inte överklagas och gäller omedelbart. Europadomstolen publicerar vissa av dessa beslut. Här redovisas ett urval av de beslut som Europadomstolen publicerat i mål mot Sverige från och med 2011.

  • Europadomstolens beslut (2016-06-02) i målet Salihu m.fl. mot Sverige

    Målet rörde frågan om det inneburit en kränkning av rätten att inte bestraffas utan stöd i lag enligt artikel 7 i Europakonventionen samt yttrandefriheten enligt artikel 10 i Europakonventionen att väcka åtal och döma anställda på tidningen Expressen för vapenbrott samt för anstiftan respektive medhjälp till vapenbrott med anledning av ett vapenköp som skett i journalistiskt syfte.

    Europadomstolen avvisade klagomålet i beslut den 2 juni 2016. Europadomstolen bedömde att klagomålet var uppenbart ogrundat då de nationella domarna inte ansågs ha varit godtyckliga eller oförutsebara (artikel 7) samt då de svenska domstolarna ansågs ha balanserat de motstående intressena på ett rimligt sätt och att ingreppet i yttrandefriheten därför varit nödvändigt i ett demokratiskt samhälle (artikel 10).

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2016-04-21) i målet Palmén mot Sverige

    Målet rörde frågan om en återkallelse av vapentillstånd och omhändertagande av vapen på grund av en meddelad brottmålsdom inneburit en kränkning av rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott enligt artikel 4 i tilläggsprotokoll 7 i Europakonventionen (dubbelprövningsförbudet). 

    Europadomstolen avvisade klagomålet i beslut den 21 april 2016. Europadomstolen bedömde att klagomålet var oförenligt med Europakonventionen, då återkallelse av vapentillstånd inte ansågs vara en straffrättslig sanktion.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2016-03-31) i målen Isaksson, Salkojärvi, Eriksson och Sundqvist mot Sverige

    Målen rörde frågan om det inneburit en kränkning av rätten att inte bestraffas utan stöd i lag enligt artikel 7 i Europakonventionen att döma klagandena för grovt narkotikabrott och brott mot lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. Klagandena har sålt narkotikaklassade och andra läkemedel via internet till personer utomlands. Försäljningen sköttes från Sverige och Thailand, men varken produkterna som såldes eller kunderna befann sig i Sverige vid försäljningarna. Europadomstolen avvisade klagomålen som uppenbart ogrundade i beslut den 31 mars 2016 då klagandena, om nödvändigt med hjälp av juridisk rådgivning, hade kunnat förutse att deras agerande kunde vara straffbart.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2016-03-01) i målet Arlewin mot Sverige (II)

    Målet rörde huvudsakligen frågan om svenska domstolars beslut att tillåta ett inslag ur ett TV-program som bevisning i ett brottmål inneburit en kränkning av rätten till rättvis rättegång enligt artikel 6 i Europakonventionen.

    Europadomstolen avvisade klagomålet i beslut den 1 mars 2016 då klagomålet bedömdes vara uppenbart ogrundat i konventionens mening. Målet avgjordes utan att ha kommunicerats med regeringen.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2016-01-07) i målet Pshenkina mot Sverige

    Fråga om klaganden och en kvinna som klaganden inlett ett förhållande med hade rätt till övervakat besök i fängelse så att de kunde gifta sig. Kriminalvården avslog först ansökan men beviljade efter ny ansökan tillstånd till besöket. Klaganden gjorde inför Europadomstolen gällande att det första beslutet om avslag innebar en kränkning av klagandens rätt till respekt för privat- och familjeliv (artikel 8 i Europakonventionen), hennes rätt att ingå äktenskap (artikel 12) och dessutom var diskriminerande på grund av sexuell läggning (artikel 14).

    Europadomstolen konstaterade bl.a. att den påstådda kränkningen hade upphört eftersom besökstillstånd beviljats och att kompensation måste anses vara ett lämpligt och tillräckligt rättsmedel för denna. Europadomstolen avvisade därför klagomålet eftersom klaganden inte uttömt inhemska rättsmedel genom att föra skadeståndstalan hos Justitiekanslern eller allmän domstol.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2015-12-10) i målet Nomoah mot Sverige

    Fråga om utvisning av klaganden till Ghana skulle stå i strid med artikel 3 i Europakonventionen. Domstolen avskrev målet sedan klaganden beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2015-05-21) i målet Carpelan mot Sverige

    Klaganden gjorde inför Europadomstolen gällande att hans rätt till domstolsprövning enligt artikel 6 i Europakonventionen har kränkts genom att Regeringsrätten (nuvarande Högsta förvaltningsdomstolen) inte beviljade hans begäran om rättsprövning av regeringens beslut om tillägg till detaljplan avseende del av Norra länken i Stockholms kommun.

    I beslut den 21 maj 2015 fann Europadomstolen enhälligt att klaganden inte hade uttömt inhemska rättsmedel eftersom han inför Regerings­rätten inte i substans framfört det klagomål som han sedan vänt sig med till Europadomstolen. Europadomstolen avvisade därför klagomålet. Beslutet, som är offentligt, bifogas.

    Läs beslutet i dess helhet här:
  • Europadomstolens beslut (2015-01-06) i målet Johansson mot Sverige

    Frågan i målet var huvudsakligen om överflyttning av vårdnaden av klagandens barn, som omhändertagits enligt lagen om vård av unga, till en särskilt förordnad vårdnadshavare utgjorde en kränkning av rätten till respekt för familjelivet enligt artikel 8 i Europakonventionen. Domstolen ansåg att de nationella myndigheterna hållit sig inom sin bedömningsmarginal i sin avvägning mellan å ena sidan barnets rätt till stabilitet och säkerhet och å andra sidan klagandenas intresse av att behålla vårdnaden om barnet. Klagomålet avvisades därför som uppenbart ogrundat.

    Länk till beslutet i dess helhet finns nedan
  • Europadomstolens beslut (2014-12-09) i målet Dahlberg mot Sverige

    Bakgrunden till målet var att klaganden begärde försäkringsersättning för en whiplashskada. Försäkringsbolaget anlitade då ett övervakningsbolag som filmade henne i hemlighet för att utreda hennes rätt till ersättning. Detta ledde fram till en polisanmälan om försäkringsbedrägeri. Klaganden åtalades även för detta brott, men frikändes. Efter den straffrättsliga processen väckte klaganden en skadeståndstalan mot försäkringsbolaget och anförde bl.a. att de kränkt hennes rättigheter enligt artikel 8 i konventionen genom att ha smygfilmat henne under försäkringsutredningen. Denna talan utmynnade i en dom av Svea hovrätt att skadeståndsskyldighet inte förelåg för försäkringsbolaget.

    Inför Europadomstolen anförde klaganden att övervakningen innebar ett oberättigat intrång i hennes rätt till respekt för privatliv enligt artikel 8 i Europakonventionen. Hon åberopade även artikel 13 i konventionen och anförde att det i svensk rätt saknades ett effektivt rättsmedel mot den typ av kränkning hon utsatts för.

    Europadomstolen ansåg att det civila rättsmedel (talan om skadestånd) som fanns tillgängligt och som även utnyttjats av klaganden var tillräckligt för att Sverige skulle anses ha uppfyllt sin positiva förpliktelse att skydda enskilda mot den typ av handlingar som var aktuella i målet. Vidare fann Europadomstolen att de nationella domstolarna hade balanserat de motståenden intressena på ett tillfredställande sätt. Mot denna bakgrund ansåg Europadomstolen att klagomålet var uppenbart ogrundat och att det därför skulle avvisas.  

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2014-05-13) i målet Olsson mot Sverige

    Rubricerade mål rörde bl.a. rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger (ne bis in idem).

    Klaganden hade dömts för grovt skattebrott, grovt bokföringsbrott samt försvårande av skattekontroll, grovt brott. Brotten avsåg falska fakturor inom en bolagsgrupp. Klaganden hade vidare i skatteprocessen ansetts vara faktisk företrädare för bolagsgruppen och därmed betalningsansvarig, tillsammans med bolagsgruppen, för bolagsgruppens skatter och avgifter avseende viss period. I Europadomstolen hävdade klaganden att artikel 6 (rätt till en rättvis rättegång) och artikel 7 (inget straff utan lag) i Europakonventionen samt artikel 4 i protokoll 7 till Europakonventionen (rätt att inte bli lagförd eller straffad två gånger) på grund av detta hade kränkts.

    Europadomstolen noterade att klaganden inte hade påförts skattetillägg för den aktuella perioden samt att den betalningsskyldighet som klaganden ålagts för bolagsgruppens skatter och avgifter inte omfattade de skattetillägg som bolagsgruppen påförts. Domstolen fann vidare att den betalningsskyldighet han ålagts såsom faktisk företrädare för bolagsgruppen inte var av straffrättslig karaktär. Europadomstolen beslutade därför att avvisa klagomålet då ingen av de åberopade artiklarna i konventionen var tillämpliga.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2014-04-08) i målet J.M. mot Sverige

    Klaganden var en kvinna från Rwanda vars familj (sambo och son) hade beviljats upphållstillstånd i Sverige men som själv skulle tvingas återvända till Rwanda för att göra en ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning.

    Europadomstolen fann att det inte skulle utgöra en kränkning av klagandens rätt till familjeliv enligt artikel 8 i Europakonventionen att verkställa beslutet att hon måste ansöka om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning från Rwanda. I sammanhanget konstaterade Europadomstolen bl.a. att klaganden åberopat anknytning till sin partner och son först när det redan förelåg ett verkställbart utvisningsbeslut mot henne.  Dessutom måste hon och hennes partner redan långt innan hon blivit gravid varit medvetna om att de troligtvis inte skulle kunna leva tillsammans som en familj i Sverige. Europadomstolen konstaterade vidare att det inte fanns något som tydde på det skulle ta orimligt lång tid att handlägga en ansökan från klaganden, inte heller med hänsyn till barnets unga ålder, och att hon hade möjlighet att hålla kontakt med de övriga familjemedlemmarna via telefon och internet under tiden.

    Europadomstolen fann inte heller att det förelåg någon kränkning av artikel 3 i Europakonventionen då klaganden inte hade visat att hon riskerade att utsättas för tortyr eller för omänsklig eller förnedrande behandling vid ett återvändande till Rwanda.

    Målet avgjordes utan att regeringen hade beretts tillfälle att yttra sig inför beslutet (s.k. direktavvisning). 

    Länk till domen i dess helhet finns nedan
  • Europadomstolens beslut (2014-02-11) i målet Morén m.fl. mot Sverige

    De fyra klagandena var eller hade varit ägare till varsin fastighet belägen i ett visst område inom vilket Boliden Mineral AB hade beviljats s.k. bearbetningskoncesssion för mineralutvinning. Målet rörde huvudsakligen frågan om detta beslut, som inte gav klagandena någon rätt till ersättning för det fall mineralutvinning skulle komma att ske, utgjorde en kränkning av bestämmelsen om skydd för egendom enligt artikel 1 i tilläggsprotokoll 1 till Europakonventionen.

    Domstolen fann att två av klagandena saknade talerätt eftersom de inte längre var ägare till någon av de berörda fastigheterna och därför inte kunde anses ha ställning som offer (victim status) i konventionens mening. I förhållande till de övriga två klagandena ansåg domstolen att klagomålet var uppenbart ogrundat, bl.a. med motiveringen att den påstådda rätten till ersättning för mineralutvinning inte kunde grundas på att de hade äganderätt till mineralerna. Mot denna bakgrund kom Europadomstolen fram till att klagomålet skulle avvisas.  

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2014-01-28) i målet Bolek m.fl. mot Sverige

    Klagandena var en familj från Kongo (två vuxna och deras två barn) som hade ansökt om uppehållstillstånd i Sverige. Kvinnan och barnen hade beviljats uppehållstillstånd medan mannen skulle tvingas återvända till Kongo för att därifrån göra en ansökan om uppehållstillstånd i Sverige.

    Europadomstolen fann att det inte stred mot artikel 8 i Europakonventionen att i förhållande till mannen upprätthålla huvudregeln i utlänningslagen att en ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning måste göras från utlandet. I sammanhanget uppmärksammade Europadomstolen bl.a. att det redan när paret träffades förelåg ett verkställbart utvisningsbeslut mot mannen och att båda parter således redan då var medvetna om att de troligen inte skulle kunna leva tillsammans som en familj i Sverige. Europadomstolen konstaterade även att det inte fanns något som tydde på att handläggningen av anknytningsärendet skulle ta orimligt lång tid och att mannen hade möjlighet att hålla kontakt med de övriga familjemedlemmarna via telefon och internet under tiden. 

    Målet avgjordes utan att regeringen hade beretts tillfälle att yttra sig inför beslutet (s.k. direktavvisning). 

    Länk till domen i dess helhet finns nedan
  • Europadomstolens beslut (2013-12-10) i målet Draggan Marinkovic mot Sverige

    Målet rörde vårdnad och umgänge med barn och frågan var om det förelåg en kränkning av klagandens rätt till skydd för familjeliv (artikel 8 i Europakonventionen) och rätt till en rättvis rättegång (artikel 6 i Europakonventionen). Europadomstolen fann att det vid tidpunkten för klagomålet – i juni 2010 – fanns effektiva nationella rättsmedel som klaganden borde ha använt sig av genom möjligheten att begära skadestånd hos Justitiekanslern eller att stämma staten i domstol. Europadomstolen beslutade därför att avvisa klagomålet på den grunden att klaganden inte hade uttömt inhemska rättsmedel.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2013-11-19) i målet M.A. mot Sverige

    Målet rörde frågan om en överföring av klaganden, en minderårig asylsökande från Afghanistan, till Italien enligt den s.k. Dublinförordningen skulle innebära en kränkning av artikel 2 (rätt till liv) och 3 (förbud mot tortyr m.m.) i Europakonventionen. Europadomstolen beslutade den 19 november 2013 att avskriva målet då klaganden – i ljuset av en dom som meddelats av EU-domstolen den 6 juni 2013 i mål C-648/11 – får en sakprövning av sin asylansökan i Sverige och därmed inte riskerar överföring till Italien. Mot denna bakgrund ansåg Europadomstolen att frågan i målet var löst och att det inte var befogat att fortsätta prövningen av klagomålet.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2013-11-12) i målet H.Y. mot Sverige

    Målet rörde huvudsakligen frågan om en överföring av klaganden, en minderårig asylsökande från Afghanistan, till Italien enligt den s.k. Dublinförordningen skulle innebära en kränkning av artikel 3 i Europakonventionen (förbud mot tortyr m.m.). Målet rörde även frågan om det faktum att klaganden nekats rättshjälp i den inhemska processen stod i strid med artikel 13. Europadomstolen beslutade den 12 november 2013 att avskriva målet i den del som rörde artikel 3 då klaganden – i ljuset av en dom som meddelats av EU-domstolen den 6 juni 2013 i mål C-648/11 – får en sakprövning av sin asylansökan i Sverige och därmed inte riskerar överföring till Italien. Mot denna bakgrund ansåg Europadomstolen frågan i målet vara löst och det inte vara befogat att fortsätta prövningen av klagomålet. Europadomstolen beslutade även att avvisa klagomålet gällande artikel 13 såsom uppenbart ogrundat.  

     

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2013-07-09) i målet Z.K. mot Sverige

    Fråga om utvisning av klaganden till hemlandet Syrien står i strid med artikel 3 i konventionen. Domstolen avskrev enhälligt målet sedan klaganden beviljats tillfälligt uppehållstillstånd och återkallat sitt klagomål.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2013-06-25) i målet M.A.M. mot Sverige

    Fråga om utvisning av klaganden till hemlandet Zimbabwe står i strid med artiklarna 2 och 3 i konventionen. Domstolen avskrev enhälligt målet sedan klaganden beviljats permanent uppehållstillstånd och återkallat sitt klagomål.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2013-06-11) i målet K.A. mot Sverige

    Fråga om utvisning av klaganden till hemlandet Iran står i strid med artikel 3 i konventionen. Domstolen avskrev enhälligt målet sedan klaganden beviljats permanent uppehållstillstånd och återkallat sitt klagomål.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2013-06-11) i målet I.S.A. och M.A.A.A. mot Sverige

    Fråga om utvisning av klagandena (två statslösa palestinier) till Syrien står i strid med artikel 3 i konventionen. Domstolen avskrev enhälligt målet sedan klagandena beviljats permanent uppehållstillstånd.

    Läs beslutet i dess helhet här