Europadomstolens beslut i mål mot Sverige

Om Europadomstolen finner att det inte finns förutsättningar att pröva målet i sak så avvisar eller avskriver domstolen klagomålet.

De flesta klagomål som ges in till Europadomstolen avvisas eller avskrivs. Domstolen avvisar klagomålet om det inte rör en rättighet som skyddas av konventionen eller om klagomålet är uppenbart ogrundat. Därutöver kan domstolen avvisa ett klagomål exempelvis om klaganden inte har fört sin talan till högsta möjliga svenska instans eller därefter inte gett in klagomålet i tid till Europadomstolen (vilket normalt är 6 månader från beslut/dom). Domstolen kan avskriva ett klagomål exempelvis om klaganden återkallar klagomålet. När domstolen avvisar eller avskriver ett klagomål så sker det vanligtvis genom ett beslut. Beslutet kan inte överklagas och gäller omedelbart. Europadomstolen publicerar vissa av dessa beslut. Här redovisas ett urval av de beslut som Europadomstolen publicerat i mål mot Sverige från och med 2011.

  • Europadomstolens beslut (2013-06-11) i målet J.H.K. m.fl. mot Sverige

    Fråga om utvisning av klagandena till hemlandet Iran står i strid med artiklarna 2 och 3 i konventionen. Domstolen avskrev enhälligt målet sedan klagandena beviljats permanent uppehållstillstånd.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2013-05-21) i målet Ruminski mot Sverige

    Målet rörde frågan om klaganden hade fått en rättvis rättegång i enlighet med artikel 6 i Europakonventionen. Europadomstolen fann att det vid tidpunkten för klagomålet – i februari 2010 – fanns effektiva nationella rättsmedel som klaganden borde ha använt sig av genom möjligheten att begära skadestånd hos Justitiekanslern eller att stämma staten i domstol. Europadomstolen beslutade därför enhälligt att avvisa rubricerat klagomål då klaganden inte hade uttömt inhemska rättsmedel.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2013-05-21) i målet Ghali m.fl. mot Sverige

    Fråga i huvudsak om det skulle utgöra en kränkning av artiklarna 2, 3 och 8 i Europakonventionen att utvisa klagandena (två statslösa palestinier) till Libanon. Europadomstolen fann att klagomålet skulle avvisas som uppenbart ogrundat.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2013-04-30) i målet Kochieva m.fl. mot Sverige

    Fråga i huvudsak om utvisning av klagandena till hemlandet Ryssland står i strid med artiklarna 2, 3 och 8 i konventionen. Domstolen fann att klagomålet skulle avvisas som uppenbart ogrundat. 

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2013-05-21) i målet Tu och Co mot Sverige

    Målet rörde frågan om klagandebolaget hade fått en rättvis rättegång i enlighet med artikel 6 i Europakonventionen trots avsaknad av muntlig förhandling i kammarrätten i ett mål om serveringstillstånd. Europadomstolen fann enhälligt att klagomålet skulle avvisas som uppenbart ogrundat.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2013-02-19) i målet Neij och Sunde Kolmisoppi mot Sverige

    Fråga om det faktum att klagandena dömts för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen strider mot deras rätt till yttrandefrihet enligt artikel 10 i Europakonventionen. Europadomstolen fann enhälligt att klagomålet var uppenbart ogrundat och har därför avvisat klagomålet.

    Läs beslutet i sin helhet här
  • Europadomstolens beslut (2013-02-12) i målet C.C.A. m.fl. mot Sverige

    Fråga om utvisning av klagandena till hemlandet Irak står i strid med artiklarna 2 och 3 i konventionen. Efter att regeringen yttrat sig över klagomålet underlät klagandena att yttra sig inom av domstolen angiven tidsfrist och avhörde heller inte efter påminnelse av domstolen. Domstolen drog därför slutsatsen att klagandena inte önskade vidhålla klagomålet och avskrev enhälligt målet.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2012-11-20) i målet Parviz mot Sverige

    Fråga om beslut om besöksförbud för klaganden visavi hans dotter strider mot artikel 8 i Europakonventionen. Domstolen fann enhälligt att klagomålet skulle avvisas som uppenbart ogrundat.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2012-11-13) i målet Imamovic mot Sverige

    Fråga om utvisning av klaganden till hemlandet (Bosnien Hercegovina) står i strid med artikel 3 och 8 i konventionen. En majoritet av domstolens ledamöter fann att artiklarna inte var tillämpliga i målet och att klagomålet skulle avvisas som oförenligt med konventionen.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2012-11-13) i målet B.V. mot Sverige

    Fråga om utvisning av klaganden till hemlandet (Kosovo) står i strid med artiklarna 3, 6 eller 8 i konventionen. Domstolen fann enhälligt att klagomålet skulle avvisas, i huvudsak då det var uppenbart ogrundat.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2012-10-09) i målet A.I. m.fl. mot Sverige

    Målet rörde frågan om det skulle utgöra en kränkning av artikel 2 och 3 i Europakonventionen att utvisa klagandena till Ryssland eller Georgien. Domstolen fann enhälligt att klagomålet skulle avvisas då inhemska rättsmedel inte hade uttömts.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2012-10-09) i målet I.F.W. mot Sverige

    Målet rörde huvudsakligen frågan om det skulle utgöra en kränkning av artikel 3 i Europakonventionen att utvisa klaganden till Irak. Domstolen fann enhälligt att klagomålet skulle avvisas som uppenbart ogrundat.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2012-09-25) i målet Chyzhevska mot Sverige

    Fråga om utvisning av klaganden till hemlandet (Ukraina) står i strid med artikel 3 i konventionen. Domstolen avskrev enhälligt målet sedan klaganden fått permanent uppehållstillstånd och återkallat sitt klagomål.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2012-08-28) i målet B.J. m.fl. mot Sverige

    Fråga om utvisning av klagandena till hemlandet (Iran) står i strid med artikel 3 i konventionen. Domstolen avskrev enhälligt målet sedan klaganden fått permanent uppehållstillstånd.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2012-08-28) i målet W.M.A. mot Sverige

    Målet rörde frågan om det skulle utgöra en kränkning av artikel 2 och 3 i Europakonventionen att utvisa klaganden till Irak. Då domstolen försökt kontakta klaganden utan resultat drog domstolen slutsatsen att klaganden inte längre hade för avsikt att fullfölja sitt klagomål. Domstolen beslutade därför enhälligt att avskriva klagomålet.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2012-07-03) i målet A.H.H. mot Sverige

    Klaganden, en asylsökande från Somalia, anförde i huvudsak att hans överförande till Italien enligt den s.k. Dublinförordningen skulle innebära en kränkning av artikel 3 i Europakonventionen (förbud mot tortyr, m.m.). Domstolen fann emellertid att det inte finns något i det material som den hade tillgång till som tydde på att det skulle föreligga en kränkning av Europakonventionen och beslutade att avvisa målet.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2012-05-29) i målet Abdulgadir och Mohamednur mot Sverige

    Fråga om utvisning av klagandena till hemlandet (Eritrea) står i strid med artiklarna 2 och/eller 3 i konventionen. Domstolen fann med en majoritet att klagomålet skulle avvisas såsom uppenbart ogrundat.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2012-05-22) i målet Jacobson mot Sverige

    Målet rörde i huvudsak frågan om bildandet av ett naturreservat på del av klagandens fastighet innebar en kränkning av hennes rätt till egendomsskydd enligt artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen. Domstolen fann enhälligt att klagomålet skulle avvisas eftersom den klagande inte uttömt nationella rättsmedel.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2012-05-22) i målet Osorio mot Sverige

    Målet rörde i huvudsak frågan om avsaknaden av en muntlig förhandling i förhandling om livränta på grund av påstådd arbetsrelaterad skada stred mot klagandens rättigheter enligt Europakonventionens artikel 6. Vidare anförde klaganden att den inhemska processen varit för lång, att de inhemska domstolarna hade bedömt bevisningen felaktigt, att deras domskäl inte varit adekvata samt att han på grund av avsaknad av pengar inte hade möjlighet att föra en process om ersättning i allmän domstol vilket innebar att han saknade tillgång till ett effektivt rättsmedel.

    Regeringen yrkade avvisning av klagomålet, bl.a. på grund av att inhemska rättsmedel inte var uttömda. I sak bestred regeringen kränkning av konventionen.

    I beslut den 22 maj 2012 fann domstolen enhälligt att klagomålet skulle avvisas som uppenbart ogrundat. Domstolen noterade att någon muntlig förhandling inte hållits i någon instans i det aktuella fallet och anförde vidare bl.a. följande. Klaganden hade yrkat muntlig förhandling i alla instanser. Eftersom överinstanserna vägrade prövningstillstånd gjorde de ingen fullständig prövning av klagandens mål och frågan för Europadomstolen att ta ställning till var därmed om länsrättens vägran att hålla muntlig förhandling var berättigad av särskilda omständigheter. Målet i de nationella domstolarna rörde frågan om klaganden hade en ökad känslighet för lösningsmedel och om det var mycket sannolikt att det kortvariga arbetet i båtfabriken kunde ha orsakat klagandens hjärnskada. Handlingarna i målet innehöll ett stort antal läkarintyg och frågeställningen för domstolen var tämligen teknisk. Utgången i målet verkade bero på innehållet i de skriftliga läkarintygen. Domstolen fann mot denna bakgrund att målet som sådant inte innehöll några frågeställningar som inte kunde besvaras på basis av handlingarna i målet och parternas skriftliga inlagor. Vidare noterade domstolen att det var först efter det att länsrätten hade givit klaganden två veckor att komplettera sitt överklagande som klaganden yrkade muntlig förhandling. Länsrätten gav klaganden möjlighet att slutföra sin talan samt att meddela om han vidhöll sitt yrkande om muntlig förhandling. Klaganden inkom inte med ytterligare bevisning eller kommenterade sitt yrkande om muntlig förhandling och åberopade inte heller någon muntlig bevisning vilket enligt domstolen betydde att klaganden inte hade givit några skäl för en muntlig förhandling. Sammanfattningsvis konstaterade domstolen att det fanns omständigheter som berättigade att muntlig förhandling inte hölls och att någon kränkning av artikel 6 i Europakonventionen således inte ägt rum. Resterande klagomål under artikel 6 avvisades också som uppenbart ogrundade.

    Läs beslutet i dess helhet här
  • Europadomstolens beslut (2012-05-22) i målet A.A. mot Sverige

    Fråga om överföring enligt Dublinförordningen av klaganden till mottagarlandet står i strid med artikel 3 i konventionen. Under domstolens handläggning löpte tiden för överföring av klaganden ut och domstolen avskrev enhälligt målet eftersom klaganden därmed inte längre hade ett verkställbart beslut om överföring.

    Läs beslutet i dess helhet här