Ombudsmännen

De olika ombudsmännen granskar att de mänskliga rättigheterna efterlevs. Var och en som anser sig själv eller någon annan ha blivit felaktigt eller orättvist behandlad av en myndighet eller tjänsteman vid en myndighet inom den statliga eller kommunala sektorn kan klaga till justitieombudsmannen (JO). Samtliga ombudsmän hos JO utses idag av riksdagen.

JO-ämbetet infördes redan 1809. Varje år inkommer nästan 6 000 klagomål av olika slag till JO. Utredningar kan även initieras av JO självt, bland annat efter iakttagelser vid inspektioner. JO har befogenhet att, som särskild åklagare, väcka åtal mot en tjänsteman för tjänstefel eller annat brott i tjänsten. Detta sker dock endast i mycket sällsynta fall. JO har även rätt att initiera disciplinförfarande mot en tjänsteman för tjänsteförseelse samt att göra kritiska, vägledande och/eller rådgivande uttalanden.

Vissa tillsynsfunktioner utövas även av justitiekanslern (JK), som utses av regeringen. JK kan till exempel ta emot klagomål och reglera skadeståndsanspråk riktade mot staten.

Diskrimineringsombudsmannen
Diskrimineringsombudsmannen inrättades den 1 januari 2009 i samband med att de fyra tidigare ombudsmännen för diskriminering slogs samman till en ny myndighet. De tidigare myndigheterna var Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Diskrimineringsombudsmannen är en myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter.

Barnombudsmannen
Personer som är under 18 år i Sverige har en egen ombudsman, barnombudsmannen. Barnombudsmannens huvudsakliga uppgift är att främja barns och ungdomars rättigheter och intressen enligt vad som anges i konventionen om barnets rättigheter (CRC). Myndigheten övervakar genomförandet av barnkonventionen i Sverige, bland annat genom att lämna förslag till lagändringar och främja att regeringsmyndigheter, kommuner och landsting tillämpar barnkonventionen i sitt arbete. Men ombudsmannen övervakar inte andra myndigheter och kan inte, enligt lag, ingripa i enskilda fall.